en kärleksförklarning

hatkärlek, sykonkärlek ja, kalla de va ni vill men det finns ingen som min syster. det skiljer bara ett och ett halvt år mellan oss och det är min bästa vän i hela världen. men , det finns ingen som jag kan hata så mycket heller. de finns ingen som kan få mig att bli lika förbannad, ingen som går mig på nerverna lika mycket. senaste året har vi bara växt tillsammans och kämpat genom allt de svåra, och såklart, även de roliga. jag kommer ihåg i somras när jag var sjuk, under sommarlovet för andra gången. då var du hemma med mig en hel dag även fast det va 30 grader ute och alla dina andra kompisar var och bada, vi satt och spela spel i skuggan och du tvingade i mig massor med vatten, haha. jag kommer ihåg att du till och med lagade mat till mig och bäddade min säng när jag skulle sova. inte vilken lillasyster som helst skulle göra det. jag vet att jag kan tjata mycket på dig, men kom ihåg att jag alltid bara vill ditt bästa. vi får dela så mycket tillsammans och jag är så tacksam för att jag har dig becka, du är allt för mig